onsdag 6 juni 2012

STJÄRNSUNDS SKOLA 1766 - 2012


Åh, hej och hå!

Idag har det varit sorgligt, på riktigt. För lite mer än tio år sedan stod jag på den här trappen, nyutexaminerad och så redo jag kunde bli för mitt första riktiga arbete. Som att det var menat att vara så, att det var just här jag skulle hamna. 15 år tidigare hade nämligen jag och mamma gått förbi den här lilla, fantastiska byskolan med anor från mitten på 1700-talet och som om hon visste något så sa hon:

"Tänk, här skulle du jobba när du blir stor". 

 Det är här, vid den här gråbeiga skolan med gröna dörrar som jag lärt mig allt jag vet om läraryrket. Jag har mött alla sorters underbara ungar och förutom att jag hoppats ha gett de något på vägen så vet jag att varenda en av de har lärt mig något... Här har jag upplevt lyckan hos sjuåringen som precis just där och då knäckt koden. Här har jag försökt förklara hur två 50 öringar är lika mycket som en krona (det borde ju bli 100 liksom). Här har jag sytt klänningar med elever som tack och lov kunde mer om klädsömnad än jag. Här har jag inte gett mig förrän någon har förstått. Här har jag lyssnat, kramats och stöttat.  Här har jag varit rosenrasande, lycklig, frustreradnöjd, glad och här - här har jag upplevt en tragedi och sorg som jag i min vildaste, hemskaste fantasi aldrig kunnat föreställa mig.
Och framförallt. Här har jag fått arbeta med vänner som stöttat, kommit med råd, ställt upp, varit flexibla och alltid, alltid fått mig att må bra. Gud, vad vi har skrattat här! När livet känts tufft har det varit på arbetet som jag lyfts och fått må bra. Trots vinterresor med livet som insats har det ALLTID varit värt de där extra milen - för att få arbeta i en tillåtande, stöttande, rolig och så väldigt utvecklande miljö.

Ing-Marie, Elsa, Eva P, Eva L, Marie, Hans, Jonas, Ann, Lasse, Kristina, Mari, Gunborg, Berit och Mona - ni har för alltid en plats i mitt hjärta och det är vi som är:

"Vi i Stjärnsund"
Trots att föräldrar slitit stenhårt för skolan så står vi nu inför faktum - att det är i år som skolan går i graven. Trots att jag egentligen alla mina tio år levt med tal om nedläggning så har jag inte förstått. Förrän idag, på väg hem från en fest, så otroligt fint fixat av underbara, engagerade föräldrar. Nu förstår jag och tårarna rinner

Stjärnsunds skola
1766 - 2012

Det har varit fantastiskt att få vara med om en liten, liten bit av din historia.

KRAM S.


4 kommentarer:

Besöksräknare