SIGRID 1 ÅR

I måndags fyllde vår lilla, kramiga, envisa, nyfikna, busiga, kärleksfulla, musikälskande Sigrid

1 år!

Det känns helt sjukt att det är ett helt år sedan som hon låg där på mitt bröst, alldeles ny och den omedelbara  största förälskelsen bara bubblade i hela min kropp. Precis som med Maja kan jag blunda och minnas allt, hennes ljusa hår som sticker upp under filten, hur jag som ett mantra upprepar "hon är så fin hon är så fin", hur tårarna rinner av lycka och stolthet och hur otroligt glad och stark jag kände mig som fick uppleva/genomföra en "vanlig" förlossning.

Visst är det fantastiskt och så otroligt stort att man kan känna en sådan omedelbar förälskelse för någon som man precis träffat och inte känner än? Att det liksom inte ens tar en sekund innan du vet att du skulle offra ditt liv för den här lilla människan utan att tveka...

För första gången (förutom när hon knyckte en kaka i hemlighet från Majas matsäckslåda förstås då) så fick hon smaka på något annat än de vanliga rånen och majskrokarna. Hmm, nu vet jag minsann hur GOTT kan smaka... Mammas muffins var inte så dumma alls!

Jag hade gjort Cake Pops för andra gången, och det var precis lika knepigt den här gången - hälften åkte i sopkorgen direkt (det är förbaskat svårt att få de kvar på pinnen, men de är ju bara sååå goda). Sen hade jag och Maja bakat regnbågsmuffins med inspiration härifrån och så kunde jag ju bara inte låta bli att köpa en tub med heliumgas (efter att ha sett de här hos den här sköna donnan) och dekorera jordnötsmuffinsen med heliumfyllda vattenballonger. Det blev visst ett väldigt rosa kalas den här gången... Jag intalar mig dock i sann genusanda att det är för att jag gillar färgen och inte bara för att Sigrid är tjej, hihi!

För första gången testade jag att göra en tårta själv också. Jag gjorde 3 tårtbottnar i långpanna och fyllde dem med typisk princesstårtfyllning och skar sen ut en etta. Så långt inga problem men sen hade latmasken flugit i mig och jag hade köpt färdigrullad marsipan. Det var ju tydligen ingen hit. Den var så torr och trälig och sprack hela tiden. Hittade dock en rulle med rosa marsipan så jag kavlade ut den och dolde skönhetsfelen... 

Ja, ja - smaken var det ingen fel på och Sigrid gillade den (om nu en liten tjej som tidigare bara ätit rån och majskrokar är att lita på?). 

TACK alla som uppvaktade mig på min första födelsedag!

Här hemma håller jag just nu som bäst på att förbereda nästa fest som går av stapeln i morgon då det är mammornas tur att parta till det! Håll tummarna för sol och värme är NI gulliga...

KRAM S.